VK II-1951, Vapen

Torpedarvet

På KMF uppdrag utvecklade Karlskrona örlogsvarv en 53 cm torped i jagar- och ubåtsversion. År 1926 anmälde man att serietillverkning kunde inledas. Projektledare vid torpeddepartementet i Karlskrona var ming Sven Ljungberg med ingenjören Gustav Lundin som närmaste man. Ljungberg blev senare chef för KMF torpedtekniska byrå. Torpedprojektet blev mycket lyckat och torpederna levde kvar, stegvis utvecklade, till slutet av 1980-talet som de trådstyrda torpederna 142 för ytfartyg och 272 för ubåt.

2192 Torpedskjutning från stadsjagare (1955)

Med det ökande krigshotet mot slutet av 1930-talet blev det uppenbart att torpedtillverkningen borde flyttas från Karlskrona till en mer skyddad plats. Valet föll på Vättern och Motala där Centrala Torpedverkstaden (CTV) etablerades 1941. Av överflyttad personal kan nämnas mariningenjörerna Gustaf Wigforss, sedermera chef för CTV, och Tor Ödman, senare chef för KMF torpedbyrå.

Maskin- och elektrotjänst

2193 Marindirektören Carl Ekblad

En stor arbetsuppgift för mariningenjörerna vid KMF maskin- respektive elektrobyrå under och efter andra världskriget var att skaffa in och bearbeta uppgifter från främmande mariner om tillämpade konstruktioner och gjorda drifts- och krigserfarenheter. Maskineriet på Hallandsjagarna är i grunden ett resultat av den verksamheten.

Chef för elektrobyrån vid KMF under många år (1938-65) var mdir (specialingenjör vid MIngK) Carl Ekblad. Några år efter fredsslutet kommenderades han till USA som biträdande marinattaché. Under hans frånvaro leddes byrån av sektionschefen mdir Gösta Aspholm. Ekblad lyckades genom idogt arbete få fram mycket nyttig information, som bearbetades i Stockholm och som sedan introducerades på våra fartyg. Kvalificerade elektroingenjörer (ming) tjänstgjorde vid KMF men även på kryssarna, vid örlogsvarven och vid sjökrigsskolan.